Oljeön – eller – Lång blöt dags färd mot natt
För ungefär ett år sedan snubblade vi över en geocache som låg i närheten av ”oljeön”, världens äldsta bevarade raffinaderi. Så dit bestämde vi snabbt att vi skulle åka.
Oljeön ligger i närheten av Ängelsberg, och på Ängelsbergs turistsidor kunde man läsa att det går att åka till Oljeön med färja och att det finns visningar (”Ta båten Petrolia från Ängelsberg!”).
Redan här inser ju den inte helt sinnesslöe läsaren att något inte riktigt gick som det skulle, vi kom fram till Ängelsberg ungefär kvart över elva, och såg färjan ta en folksamling över sundet för att sedan inte visa sig mer.
Den guidade visningen började klockan elva, stod det. Det visste vi visserligen. Det vi inte visste var att visningen börjar på fastlandet, inte ute på ön, vilket innebar att man inte kunde göra som vi hade tänkt, nämligen skrota runt lite allmänt och låta bli att bli kringvisade.
Summer, originally uploaded by K.Wiklund.
Här insåg vi att det var kört, enda sättet att se spektaklet var via en guidad visning, och nästa visning var inte förrän en timme och fyrtiofem minuter senare. I regn av bibliska proportioner, ett hällregn till den grad att det rann vatten ur dagvattenbrunnarna eftersom avloppssystemet svämmades över.
Inne i stationen fanns diverse modeller, så vi tittade på dem och åt upp våra donuts som var kvar från frukosten.
Engelsberg, originally uploaded by K.Wiklund.
Det stod några skumma manicker utanför huset också, som sonen gillade. Typ pumpar och grejor, och en växelomkopplingsmanick som det satt nycklar i. Det är uppenbarligen ingen kvalitet på den lokala ungdomen, de hade aldrig varit kvar förr.
Så där stod vi, blöta och jävliga. Det blev en vända med bilen förbi Ängelsbergs bruk också, men roligare än så var det inte, om man inte räknar pendeltåget som drog förbi, det gillade sonen. Jag misslyckades totalt med att få en bild på det eftersom telefonen powersavade, men så här såg i alla fall korsningen ut…
Så, vad gör man då?
Jo, Sala silvergruva, såklart!
Tillbaks till Sala och in mot silvergruvan. Givetvis missade vi alla sansade visningstider även här, men det fanns gott om saker att titta på även ovan jord.
Vi fegade ur att gå nedför trappan, och stack ut i skogen och letade efter en geocache istället. Gruvmuséet var även det öppet, så där gjorde vi väl av med någon timme till. Sedan åt vi lunch, något sena, och åkte hem.
An interesting and captivating title 
Lämna en kommentar